| |
|
|
 |
Varför ett värdebokslut?
Kritiken mot marknaden och i viss mån demokratin växer när skillnaderna ökar mellan människornas livsbetingelser och försörjningsmöjligheter – inte bara i olika länder, utan även inom samma land. Occupy Wall Street och andra rörelser sätter fokus på frågan om inte de värdebegrepp, ledningssystem och arbetssätt som vi använder har blivit föråldrade. Människor i dag är bättre utbildade. Möjligheterna att skaffa kunskap och information har ökat så dramatiskt att makten i toppen inte alltid är bäst informerad. Vi har valt att använda uttrycket makten i toppen för det är något många av oss känner igen. De där uppe och vi här nere. Herrskap, överhet och tjänste- eller fotfolk. Uttrycken är många men de speglar samma sak – ett fåtal har makten över ett flertal.
I dag är vi bättre utbildade och har tillgång till massor av information, vilket medför att kunskapsgapet mellan makten i toppen och vanliga människor har minskat. Till det kommer att de värderingar makten har kanske inte längre delas av människorna (om det nu någonsin varit så), vilket resulterar i haltande dialoger och dåliga insikter om verkligheten. I dag krävs av makten att den måste dela med sig av sin kraft, inte bara i teorin utan i verkligheten. Dessutom kan makten i dag inte längre basera sitt agerande på den auktoritet som tidigare utgjorde en grund för dess handlande. I dag måste den bygga upp tillit hos människorna. Det innebär krav på mer pedagogisk information som ger människor möjligheter att se och förstå den verklighet de befinner sig i, och skapar möjligheter att växa. Makten förväntas vara genomskinlig och respektabel i allas ögon.
Vi möter styrelser och ledningsgrupper som har styrka och kraft att förnya organisationen, men också de som inte vill dela med sig av sin makt och inte heller prioriterar verksamhetens förnyelse. Under vårt arbete med förändrings- och förnyelseprocesser i olika verksamheter har vi gjort gemensamma erfarenheter:
- Helhetsansvaret för förnyelsearbetet delegeras nedåt i organisationen; på så sätt uppstår olika delansvar som saknar verkningskraft och inte ger något konkret stöd för att utveckla verksamheten. Förnyelsearbetet riskerar att bli resultatlöst och ökar kostnaderna för ej värdeskapande tid.
- Det finns oklarheter i hur förnyelsearbetet påverkar nuläge och utveckling mot önskat läge.
- Pedagogiken i processen ger inte medarbetarna tillräcklig insikt och motivation för att aktivt vilja delta. Det finns brister i tillvaratagandet av erfarenheter från tidigare liknande processer. Verksamheters förmåga att lära av sina handlingar är låg och stöds inte heller av nuvarande arbetssätt.
- Medarbetarna är trötta på ”förändring för förändringens egen skull”.
Erfarenheterna vi har kan summeras med orden gamla regler, omoderna arbetsmetoder, för mycket retorik och skyltning utan konkreta värdeskapande handlingar. Oförmåga att förändra och förnya sättet att arbeta hindrar utvecklingen, skapar inget engagemang och förvärrar problemen.
Mot denna bakgrund har vi utvecklat Värdebokslutet. Vår erfarenhet är, att när ekonomiska värdebegrepp breddas att omfatta även verksamhetskultur och upplevelsevärden ökar medarbetarnas intresse, förståelse, engagemang och delaktighet. När värdebegrepp definieras så, blir värdeskapande tid och bemanning ännu viktigare vid utvecklingen av verksamheters värdeskapande processer. När sedan situationen analyseras med utgångspunkt från inte bara ledningens utan även medarbetarnas och kundernas eller brukarnas bilder – det vill säga, när den trianguleras – då ges förutsättningar för verksamheter att tänka nytt och ge skaparkraften utrymme attutveckla bättre arbetssätt. Då byggs tillit. Människor växer, vilket gör att verksamheter utvecklas, förstärks och humaniseras. Värdigheten växer i en humanistisk mylla.
Kanske är det för mycket fokus på de stora frågorna kapitalism, socialism och marknad. Viktiga frågor diskuteras över huvudet på människan. Men framtiden kanske inte längre skapas genom sådana diskussioner på de stora scenerna; i stället kanske den formas i människans vardag och på arbetsplatsen. I vardagen kanaliseras den genom det ökande bloggandet, där människor formulerar sig och där de blir lyssnade på och bekräftade. Men också på arbetsplatsen gäller det att tänka nytt, förnya språket så det blir begripligare och mer engagerande och skapar nya arenor för tillväxt. Kan vi där skapa miljöer och kulturer som gör människor mer delaktiga i de värdeskapande processerna och i deras resultat, då formas framtiden. Se vårt arbete med Värdebokslutet i det perspektivet.
När succémaskinen IBM i slutet av 1980-talet var nära konkurs på grund av för stort fokus på den egna tekniken, när Nokia nu gör en djupdykning och styrelseordförande Ollila i samband med sin avgång medger att Nokia inte förstått marknadens signaler och att han inte förmått organisationen att påbörja sin utvecklingsprocess tidigare, när befolkningen i Grekland i val visar stor besvikelse över sin situation och över de politiker som de anser bär ansvaret för bristen på klartext och ansvarstagande, då finns det skäl till eftertanke kring värdebegrepp och ledarskapets betydelse för valda arbetssätt.
I Värdebokslutet presenterar vi erfarenheter och texter, vilka under åren mognat, när vi sett hur svårt det är att få igång förändringsprocesser så att de verkligen utvecklar kvaliteten i de värdeskapande processerna. Ser makten i toppen hur omvärlden utvecklas och vilka konsekvenserna då blir för den egna verksamheten? Erfarenheter som professor Sune Carlsson diskuterade redan 1951 i sin stora svenska ledarskapsstudie är än i dag mycket aktuella. Självklart tror vi inte, att det vi presenterar med Värdebokslutet är någon form av slutlig lösning på de konsekvenser globaliseringen och maktförskjutningen medför. Vi hoppas bara att de tankar, de verktyg och de arbetssätt vi diskuterar ska bidra till att utveckla mer attraktiva och värdeskapande arbetsplatser, dit människor går för att finna stimulans och utveckling. Där de ska uppleva, att deras insatser märks, påverkar resultatet och uppskattas.
Vår förhoppning är att fler ska vilja pröva att arbeta med värdebokslut och sedan vilja delge oss sina erfarenheter av att:
- kombinera ekonomiskt mätbara värden med upplevelsevärden och verksamhetskultur,
- utveckla nya metoder för styrning och engagemang,
- arbeta med trianguleringens olika bilder för bättre och mångsidigare verklighetsbeskrivningar som skapar verkliga påverkansmöjligheter för verksamhetens intressenter,
- på så sätt öka kvaliteten, produktiviteten, effektiviteten och värdigheten i verksamheters sätt att arbeta med sina värdeskapande processer.
I dessa första steg presenterar vi tankar och verktyg för arbetet med bredare värdebegrepp och ökat fokus på värdeskapande tid och bemanning. Vi tar sedan del av de synpunkter som kommer in, och utvecklar därefter steg två, som ger mer konkret stöd för verksamheters arbete med att öka kvaliteten på sina värdeskapande processer.
I innovationen värdebokslut ser vi kanske början på slutet av det ekonomiskt mätbara som enda facit för våra handlingar. I stället blir framtidsvägen arbete med bredare värdebegrepp, där det ekonomiskt mätbara kompletteras med verksamhetskultur och upplevelsevärden, där arbetssättet präglas av triangulering, humanism och värdighet i mötet med människor. Ett humanekonomiskt sätt att arbeta börjar ta form.
|
|
| |
| |
| |
| |
| |
| |
| |
|
|
